Ryggbesvär

Ryggvärk

Ryggvärk kan uppstå akut eller gradvis. Till de vanligaste symptomen hör smärtsam och stel korsrygg som oftast är värst på morgonen och när man sitter. Oftast känns det bättre när man går eller ligger. Ryggen kan även kännas ostabil och smärtorna är ofta koncentrerade runt höft och ben. Ibland blir ryggen sned för att undgå den värsta smärtan.

Orsakerna till akuta ryggsmärtor är många och ibland komplexa. Därför måste behandling anpassas individuellt och ses i helhetsperspektiv. Vanliga orsaker är snöskottning, tunga lyft och ommöbleringar. Andra riskfaktorer inkluderar felaktig hållning, dålig arbetsmiljö, övervikt, rökning, fel- och överbelastningar, psykiska belastningar och vantrivsel. Ryggont kan även bero på ärftlighet och minskad fysisk aktivitet.
 

Ryggskott

”Ryggskott” innebär att man får akut värk i nedre delen av ryggen. Värken kan komma både plötsligt eller smygande. Orsaken är oftast någon form av överbelastning. Vanliga orsaker är till exempel skotta snö, gräva eller lyfta tungt i samband med ett vridmoment. Behandling hos fysioterapeut kombinerat med kiropraktor hjälper många patienter som fått ryggskott. 
 

Diskbråck

Diskbråck innebär att den stötdämpande skivan mellan ryggradens kotor brister. När disken buktar ut kan den trycka mot nervrötterna i ryggradskanalen och man känner smärta. I de flesta fall bildas diskbråcket utan att du gjort något särskilt. Ibland kan det bero på att du till exempel lyft tungt, vridit eller böjt ryggen på särskilt olyckligt sätt. Många har diskbråck som inte ger några besvär. Diskbråck i ländryggen kan påverka ischiasnerven och ge ischiassmärta. 

Vanliga besvär är ont i ryggen, smärta som strålar ner i ett ben, domningar, stickningar och sämre känsel i benen. Det är även vanligt med värk i nacke, armar och händer. Vissa känner domningar, stickningar och sämre känsel i armar och händer. 

Diskbråck läker oftast av sig självt efter några månader. Behandlingen, som går ut på att lindra smärtan, består i första hand av smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner som med fördel kan kompletteras med behandling av kiropraktor och fysioterapeut. Många tror att alla diskbråck måste opereras. Numera opereras endast svåra diskbråck med neurologiskt bortfall. Buktande diskar och mindre diskbråck är relativt vanligt hos vuxna. Ett påvisat diskbråck betyder alltså inte alltid allvarliga ryggsmärtor eller ischias. Det är tryggt att gå till kiropraktor och fysioterapeut med diskbråck.
 

Ischias

Smärta som strålar från ryggen till säte, lår och underben är ett besläktat tillstånd som kallas ischias. Det uppstår när muskulatur och leder i nedre delen av ryggen, bäckenet och höftpartiet blir så irriterat eller inflammerat, att smärtorna sprider sig ned över benet. 
 

Smärtor i bröstryggen

Smärtor mellan skulderbladen är vanliga. Kontorsarbete som utförs i högt tempo med rundade axlar, framåtböjt huvud och spända armar är ofta en orsak till smärta i bröstryggen. Ofta sprider sig smärtan upp till nacken, ut i axlarna och armarna eller fram till bröstet.

Vi har naturligtvis en stor respekt för bröstsmärtor av oro för hjärtbesvär. Ta därför alltid bröstsmärtor på allvar. Dock är det endast var femte patient med bröstsmärtor som har ett faktiskt hjärtproblem. Vanligare är att bröstsmärtor orsakas av muskelspänningar och lättare dysfunktioner i bröstryggen. Oron för en eventuell allvarlig sjukdom förstärker muskelspänningar och ökar smärtupplevelsen. En ond cirkel uppstår.
 

Nackbesvär

Nackspärr

Det kan räcka med en liten vridning för att skapa nackspärr. Det kan komma av en överbelastning som orsakar en låsning i halsryggen. Detta kan orsaka en nervirritation som kan ge upphov till kraftig smärta och svårighet att vida huvudet åt ena eller andra hållet. Ibland kan det vara svårt att röra huvudet överhuvudtaget.

Vanliga orsaker till nackspärr är fysiskt arbete som orsakar muskelspänningar i axlar och nacke. En annan orsak kan vara att sova eller sitta i en dålig ställning. Att vara i ett rum med ett öppet fönster med drag kan orsaka/förstärka nackspärr.
 

Whiplash

Pisksnärtskada eller whiplash kan du få om nackens mjukdelar utsätts för en kraftig översträckning. Detta händer särskilt vid trafikolyckor. När du till exempel blir påkörd bakifrån kan huvudet åka framåt-bakåt-framåt, som en pisksnärt.

Det finns ingen enhetlig behandling för whiplashskador, olika behandlingsmodeller kan samverka med varandra. Efter en noggrann genomgång av besvärens uppkomst görs en ortopedisk och neurologisk undersökning. Även röntgenundersökning kan erfordras för att få en så god uppfattning som möjligt om skadans omfattning.

Om vi anser att besvären ligger inom vårt behandlingsområde kommer vi att påbörja behandlingen på sådant sätt att besvären kan läkas fortast möjligt utan att irritera den övriga vävnaden. I många fall kan en kiropraktisk behandling ge mycket goda resultat. Långsiktigt har de flesta whiplashskador en god prognos om hjälp erhålls i tid. Hos oss samarbetar vi i team av kiropraktor och fysioterapeut för att uppnå optimala resultat för patienten.
 

Led- & muskelbesvär

Axel- & skuldersmärtor

Den gemensamma nämnaren för de vanligaste skuldersmärtorna är akut skada eller felbelastning över tid. Skulderbladens ställning och stödmuskler spelar en speciellt viktig roll vid alla armrörelser. Ensidiga arbetsställningar medför ofta att armarna hålls ut lite från sidan av kroppen, med runda, framåtböjda axlar. En del av den stabiliserande axelmuskulaturen överbelastas då och det kan bli trångt för senorna som går under nyckelbenet fram till själva kulleden i axeln. Med tiden kan det lätt uppstå inflammationer och slitage i senor och leder.
 

Frusen axel

Inflammation i axelledens ledkapsel kallas ”frusen axel”. Det är ofta en spontan reaktion hos patienter som haft axelproblem tidigare eller efter fraktur i överarm eller handled. Tillståndet är mycket smärtsamt den första tiden. Axelleden styvnar och man får svårt att lyfta armen. Efterhand avtar smärtan men axelleden är fortfarande stel i flera månader. De flesta blir bra efter en tid och får tillbaka full rörlighet inom loppet av 1-2 år.
 

Impingement

Vanliga symptom är skarp smärta i axlarna när man lyfter armarna från sidan och upp, särskilt vid mer än 90 graders vinkel. Smärta under natten, speciellt om man ligger på axeln är ett annat förekommande symptom. Värk i överarmen rakt nedanför axeln och ibland även ned i underarmen och handen är också vanligt liksom svullen, varm och öm muskulatur.
 

Belastningsskador

Belastningsskador uppkommer oftast av långvarigt fysiskt ensidigt arbete, därför är det väldigt viktigt att skapa variation på något sätt för att undgå problemet. För att lättast undgå belastningsskador rekommenderar vi att byta ställning så ofta som möjligt. Ta gärna en paus på 15-20 sekunder med avslappning eller extra rörelser om du har möjlighet. 
 

Höftproblem

Det finns många orsaker till höftproblem. Höftproblem kan orsakas av funktionsstörning av bäcken, korsrygg och höftleder. En fysioterapeut utför en noggrann undersökning av höftlederna samt muskler och leder i området för att kunna ställa en rättfärdig diagnos innan en behandling och rehabilitering påbörjas. Ofta kombineras behandlingen med undersökning av kiropraktor.
 

Knäproblem

Knäproblem kan härröra från överbelastade benmuskler/muskelfästen. Detta problem kan bero på försämrad neuromuskulär funktion som orsakas av korsryggsproblem. En fysioterapeut och/eller en kiropraktor undersöker och härleder orsak och verkan.  Knäproblem kan även handla om korsband, meniskbesvär eller förslitning (artros).
 

Tennisarmbåge/musarm

Tennisarmbåge syftar vanligen till en inflammation i ett senfäste vid armbågens utsida. Motsvarande kan även förekomma i ett fäste på armbågens insida, kallat golfarm. Precis som namnet antyder så uppkommer denna skada oftast vid t. ex golf, tennis och andra enformiga rörelser. Givetvis behöver detta problem inte bara uppkomma vid sportaktiviteter. För vissa uppkommer denna inflammation exempelvis vid trädgårdsarbete eller om man suttit för mycket framför datorn.
 

Idrottsskador

Skador kan uppstå efter en tids överbelastning vid sportaktiviteter. Extrema belastningar vid olika idrotter eller på arbetet kan skapa ett akut problem. Skador vid fall/tackling/stukning eller överdrivet ”enformiga” rörelser kan leda till olika belastningsskador. En fysioterapeut kan hjälpa till att fastställa diagnos och behandla idrottsskador, gärna i kombination med en kiropraktor.
 

Yrsel

Yrsel har de flesta av oss upplevt. Man känner sig vinglig och instabil och upplever en svajande och ostadig känsla. Många känner sig yra i huvudet och det kan svartna för ögonen. Balansen är beroende av information från ögonen, balansorgan och kroppens muskler och leder, framförallt i nacke
 

Förebyggande balansträning

Det bästa för att förebygga balansproblem och yrsel är aktivitet som stimulerar balansapparaten. På samma sätt som muskulatur, skelett och leder är beroende av aktivitet och träning, måste balanssystemet hållas aktivt. Om vissa delar av balansorganen är skadade så kan andra delar av systemet effektivt tränas upp för att kompensera för detta. Speciellt vid hög ålder är rörelse- och balansträning viktigt. Många skador och fall som förorsakas av yrsel kan undvikas. Träning anpassas till graden av symptom.
 

Kronisk smärta

En kronisk smärta är inget som går att bota. Oftast är smärtan i sig inte farlig men dessvärre leder detta ofta till stort obehag och lidande. I o med att kronisk smärta inte går att bota kan man alltid försöka lindra den. Tyvärr är det heller inte alltid det går att lindra, då får man gå över till nästa steg - att försöka kontrollera smärtan. För att  kontrollera smärta kan du behöva dra in på vissa fysiska aktiviteter, t.ex. sport. En fysioterapeut kan hjälpa dig med vägledning i detta.
 

Stress

Stress är i grunden något bra. Stress gör kroppen redo för fysisk aktivitet genom att reagera med ökad puls, förhöjt blodtryck och häftigare andning. Musklerna blir spända, immunförsvaret aktiveras som ett resultat av att stresshormoner - adrenalin - pumpas ut. Detta rör sig dock om kortvariga stresstoppar. I dagens samhälle utsätts vi för en annan typ av stress, vilket gör att stresstopparna blir längre och kroppen får svårare att återgå till sitt normala tillstånd. 

För att minska stress är det viktigt att du tar dig tid till att varva ned och återhämta dig. Om stressen blir långvarig sliter den på kroppen, främst genom att kroppens återhämtning blir störd. Detta kan göra att vi blir sjuka. Långvarig stress kan orsaka förhöjt blodtryck, huvudvärk och värk i axlar, nacke, hjärt- och kärlsjukdomar samt problem med magen. 

Ett första tecken på stress kan vara rubbad sömn. Andra varningstecken är återkommande huvudvärk, koncentrationssvårigheter, hjärtklappning och ont i magen. Du känner dig trött på dagen även fast du sovit länge och ostört flera dagar i rad. Andra vanliga symptom är att du lätt blir irriterad och otålig över småsaker. Vill du ha hjälp för att hantera stress kan en fysioterapeut hjälpa dig att hitta verktyg för att förebygga och undvika stress.
 

Besvär vid graviditet

Foglossning

Under graviditeten mjuknar kroppens leder upp vilket kan resultera i att lederna i bäckenet blir rörligare. Det är ett naturligt sätt för kroppen att förbereda sig inför förlossningen. Den ökade rörligheten kallas för foglossning, bäckenuppluckring och/eller symfyseolys. Foglossningssmärtan kan komma smygande eller plötsligt i intensiv form, men gemensamt är att de i någon grad begränsar dig i din vardag. Du kan uppleva besvär vid gång, när du reser dig upp, vänder dig, går i trappor, lyfter eller till och med är stilla eller ligger ned.  Besvären kan variera från lindriga till mycket smärtsamma. Även sekundära besvär som följd av foglossning kan uppstå då rörlighetsbegränsningen leder till ny smärtproblematik.  En fysioterapeut kan göra en adekvat bedömning och erbjuda behandling utifrån den.